I en registry-registrar modell är det vanligt förekommande att man tillämpar så kallad ”last resort”. Funktionen med en skyddsregistrar inrättas för att se till att innehavaren har en kontinuerlig domännamnstjänst i det fall en registrars avtal med Internetstiftelsen upphör. Under en begränsad tid, till dess att innehavaren valt en ny registrar, ser Internetstiftelsen till att innehavaren har en fungerande domännamnstjänst.